Pollenjakten blir den elfte upplagan av Forskarhjälpen och i år kommer eleverna att samla in viktig data om pollinatörer och pollen tillsammans med forskaren Natuschka Lee vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet.

De pollinerande insekterna är helt grundläggande för vår fortlevnad. Det är tack vare dem vi kan odla och skörda grödor. Utan pollinatörer får vi varken frukt, grönsaker eller vackra blommor – därför behöver forskare få mer kunskap om hur de fungerar och kan samexistera med oss människor. Här kan elevernas arbete bli till stor hjälp!

Biodlare blir länken för att kartlägga pollinatörernas beteenden.

I Pollenjakten fokuserar vi på pollen som bin samlar in för att få den näring de behöver. Genom det samarbete som Natuschka Lee och hennes forskarlag har med svenska biodlare, får vi tillgång till pollen från olika delar av landet. Det är detta pollen som eleverna sedan ska arbeta med i skolan. Forskningsuppgifterna kommer även att innebära exkursionsövningar utomhus kopplade till pollinatörer och växter.
För att få ökad förståelse för pollinatörernas viktiga roll i ekosystemet, kommer eleverna att sätta in resultaten i ett större ekologiskt sammanhang.

Elever och lärare blir medforskare.

Forskarhjälpen drar igång efter sommarlovet och under hösten arbetar eleverna med forskningsuppgifter i grupper. Klassen håller även kontakt med forskaren för avstämningar. Under hösten rapporterar eleverna in resultaten till forskaren som analyserar materialet.
Eftersom ett av målen med Forskarhjälpen är att eleverna ska få insyn i en forskares liv, så är en av uppgifterna att göra en vetenskaplig poster som beskriver deras forskning och resultat från Pollenjakten. Postrarna ingår sedan i en tävling där olika priser delas ut baserat på vetenskaplighet, kreativitet och design.
 
Vad ska vi göra?
Många känner idag till hotläget kring pollinatörer och många försöker därför hjälpa pollinatörerna med att så ut blomsterfröer, sätta upp insektshotell eller återskapa habitat som gynnar dem. Detta är en viktig mjukstart men det krävs fler konkreta åtgärder, som i sin tur är beroende av mera kunskap och därmed forskning om pollineringsekologin i Sverige.
Genom Forskarhjälpen vill vi med elevernas hjälp få fram aktuell data kring vilka växter bin besöker i olika delar av Sverige. Vi vill också med detta projekt öka kunskapen om Sveriges pollinatörer, vilka stödåtgärder det finns i Sverige för dessa, vad jag själv kan göra för att gynna pollinatörernas överlevnad, samt inspirera landets skolor till att sprida denna kunskap vidare.

Varför ska vi göra detta?
Sverige är ett långt land med olika typer av landskap och därmed finns det också olika pollinatörer och växter. Här kommer eleverna få bra möjligheter till att lära sig om Sveriges biologiska mångfald och regionala skillnader. För att kunna erbjuda pollinatörerna optimala stödåtgärder i olika delar av Sverige är det viktigt att vi utforskar deras behov och vilka hotbilder de utsätts för. Vi kommer att lägga fokus på fyra frågor:

🐝 Vilka pollinatörer finns det i Sverige och var?
🌸 Vilka växter pollineras av honungsbin i olika delar av Sverige?
🦋 När finns det risk för att honungsbin konkurrerar med vilda pollinatörer?
🍯 Hur skadefria är biprodukterna som bina producerar och varför?

Hur ska vi göra detta?
Det finns många olika sätt att planera aktiviteter för dessa frågeställningar. För att kunna göra det enkelt och riskfritt för skolorna har vi valt att studera bipollen som samlas in med hjälp av pollenfällor hos biodlare runt om i Sverige. Dessa bipollenprover kommer att skickas till skolorna och eleverna får räkna, sortera efter färg samt mikroskopera pollenkornen och identifiera från vilka växter de härstammar med förenklade identifieringsnycklar, som alla klasser kommer att få. Utifrån detta arbete kan vi se vilka växtgrupper biet har besökt och hur ofta.

Efter en grov identifiering av vilka växter som honungsbin har samlat in pollen från, får eleverna träna på att söka i olika databaser, där vi tar reda på hur naturens beskaffenhet ser ut med dess växter, djur och naturliga pollinatörer. På detta sätt undersöker vi även vilken klimatzon vårt bisamhälle befinner sig i, hur väderförhållandena har varit under biets insamlingsperiod för pollen, samt om det råder konkurrens mellan honungsbin och naturliga pollinatörer. Vår forskargrupp kommer även att parallellt med elevernas arbete utföra kompletterande analyser, t ex innehåll av pesticider, på ett urval av dessa pollenkorn och den honung som har producerats vid de olika bisamhällena. Eleverna kommer att få tillgång till dessa data och får därmed en möjlighet till att sätta in sina data i ett större sammanhang och sedan kunna resonera kring antropogena effekter på naturliga ekosystem.

Material för nedladdning

Vad krävs av dig som lärare?

Det finns några kriterier som behöver uppfyllas av dig som lärare för att lyckas med arbetet i Forskarhjälpen:

  • Intresse för forskning
  • Förmåga och egen drivkraft till att ta in och förmedla kunskap som erhålls från forskarna till eleverna om forskningsprojektet och forskningsområdet via uppstartskonferens, lärarkompendium, Zoom- och Skype-kontakt med forskarna, frekvent mejlkontakt med projektkoordinator på Nobel Prize Museum med mera
  • Förmåga att hantera förändrade förutsättningar då arbetet med forskningsuppgiften kan komma att förändras pga oförutsedda händelser i forskningsprocessen
  • En vilja att lära eleverna att jobba mot en deadline
  • Beredskap på en del extraarbete kring projektets olika moment

 

Team Pollenjakten

Natuschka Lee, huvudforskare, Umeå Universitet
Jag är en forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Jag studerade och disputerade vid Lunds universitet inom biologi, kemi och bioteknik. Efter detta forskade jag flera år utomlands (Ålborg Universitet, Tekniska universitet i München). Jag flyttade tillbaka till Sverige år 2015, och har därefter startat spännande forskningsprojekt kring mikrobers nytta för människan och naturen. Ett av mina absoluta favoritprojekt är pollinatörernas biologi, eftersom den bildar ett sådant fascinerande exempel på hur ett evolutionärt samspel mellan mikrober, växter och olika djurarter kan påverka allt övrigt liv på vår egen planet. Även om allt fler forskare tror att vi kommer att hitta liv ute i rymden inom nära framtid, så är det ganska troligt att pollinatörerna på vår egen planet utgör ett unikt exempel i universum – något som vi bör därför värna om inte bara för vår egen överlevnads skull, utan för allt unikt som har utvecklats på vår planet. Det fantastiska med årets Forskarhjälp är att få dela med sig med så många skolor om av allt vad vi vet – och INTE vet – om våra fantastiska pollinatörer!

Paulina Wittung Åman, pedagogiskt ansvarig, Nobel Prize Museum
Jag är museilektor på Nobel Prize Museum så jag träffar mycket skolklasser och sätter ihop lektionsmaterial bland annat. I projektet är jag ansvarig för att anpassa teori och forskningsuppgift till rätt nivå för högstadiet. Det bästa med projektet är att få jobba med elever och lärare över hela Sverige och se hur kreativa och duktiga ni alla är.

Anna Ålander, pedagogiskt ansvarig, Nobel Prize Museum
Jag har nyligen börjat arbeta på Nobelprismuseet. Mina fokusområden är projekten Pollenjakten samt Nobelprisklubben som båda drar igång under hösten. Jag ser mycket fram emot arbetet med att knyta samman och tillgängliggöra aktuella forskningsområden med lärare och elever på olika skolor runt om i landet.
 


 
Pernilla Wittung Stafshede, vetenskaplig rådgivare, Chalmers
Jag är professor på Institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Jag har arbetat vid California Institute of Technology i Los Angeles, Tulane University i New Orleans och Rice University i Houston. I Sverige har jag varit verksam vid Umeå universitet innan jag flyttade till Chalmers. Mitt forskningsområde är proteiner. Jag är även medlem av KVA och ordförande i Genie.

Annika Hedås Falk, utbildningschef, Nobel Prize Museum
Mitt ansvar är att leda arbetet med museets skolprojekt – allt ifrån skolbesök till lärarfortbildningar, pedagogiska material, vårt internationella lärarnätverk, Forskarhjälpen och andra projekt där Nobelpriset blir till inspiration för skolor och lärare. Det jobb elever, lärare och forskare gör tillsammans i Forskarhjälpen är både imponerande och inspirerande.

 


 
Forskarhjälpen drivs av Nobel Prize Museum och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Formas.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för skola och följ gärna Nobel Prize Museum på Facebook och Instagram.

Har du frågor är du välkommen att skicka e-post till forskarhjalpen[at]nobelprize.org eller ring +46 (0)735 43 43 11