Tångskogsjakten blir den trettonde upplagan av Forskarhjälpen. I år kommer eleverna att samla in blåstång för att undersöka den biologiska mångfalden i tångskogen och de får pressa tångplantor. Detta år arbetar vi tillsammans med forskarna Lena Kautsky och Ellen Schagerström på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. I årets projekt Tångskogsjakten behöver forskarna er hjälp att samla in data för att skapa ett unikt forskningsunderlag som sträcker sig längs hela Östersjöns kust från Öresund i väst till Bottenhavet i nordöst. Det insamlade materialet kommer även ge en bild av Östersjöns variationer mellan vår och höst i tångskogen. Detta kommer att utgöra ett unikt forskningsunderlag.
Livet i tångskogens ekosystem kan användas för att avslöja tillståndet i Östersjöns kustmiljöer. Genom att undersöka tångskogens ekosystem ger det en bild av hur Östersjön förändras utmed vår långa kust. Kunskapen behövs för att kunna sätta in rätt åtgärder för att skydda och förvalta tångskogen och dess biologiska mångfald och för att förstå hur artrikedomen kan komma att påverkas av ett förändrat klimat.
Östersjön är ett ungt hav som började bildas efter den senaste nedisningen för ca 12 000 år sedan. Tiden för organismer att anpassas till en livsmiljö som har varierat kraftigt i salthalt under årtusendena är i evolutionära perspektiv kort. Idag är det få arter som riktigt trivs i Östersjöns bräckta vatten, vilket gör att de som bor här är extra känsliga för förändringar. Östersjön påverkas av en landyta som är mer än fyra gånger så stor som själva Östersjön och på denna yta lever ca 90 miljoner människor vars aktiviteter har en direkt eller indirekt påverkan på Östersjön. För att ta reda på hur tångskogens ekosystem förändras utmed kusten idag och hur den kan påverkas av klimatförändringarna behöver forskarna din hjälp. Forskarna vill även ta reda på hur ekosystemet påverkas av de nya arter som kommer in i Östersjön, via till exempel båttrafik, från andra delar av världen. Eleverna kommer att samla in tångplantor, undersöka dessa i skolan samt skicka vissa delar till forskarna för vidare analys. Materialet och den data som du och din klass bidrar med kommer att utgöra ett unikt forskningsunderlag.
Eleverna får sedan fundera över hur det ser ut, varför, samt möjliga hållbara vägar framåt. Dessa tankar presenteras i form av en vetenskaplig poster. I slutet av projektet anordnar vi på Nobelprismuseet en postertävling och vinnare inom olika kategorier koras.
Genom att delta i detta projekt ges eleven möjlighet för djupare förståelse för forskningsprocessen genom att själva vara en del i denna: från start, med insamling av material och data, till mål där det handlar om att kommunicera ut sina forskningsresultat. Eleven och läraren blir genom deltagandet i Tångskogsjakten medforskare i ett högst relevant forskningsprojekt.
-
© Nobel Prize Outreach. Foto: Dan Lepp
-
© Nobel Prize Outreach. Foto: Dan Lepp
-
© Nobel Prize Outreach. Foto: Dan Lepp
-
© Nobel Prize Outreach. Foto: Dan Lepp
När börjar vi?
Projektet startar den 2 maj med en obligatorisk uppstartskonferens på plats på Nobelprismuseet och Östersjöns hus på Skansen. Första datainsamlingen för deltagande skolor görs vid två tillfällen: före sommaren och efter sommarlovet. Avslut sker på Nobelprismuseet den 8 december.
Vad ska vi göra?
I projektet Tångskogsjakten vill forskarna få hjälp med att samla in ny kunskap om Östersjöns blåstångskog, dess djurliv och påväxt för att få en bättre förståelse för hur blåstångssamhället påverkas av klimatförändringar och främmande arter. Genom att samla in mätdata och undersöka den biologiska mångfalden i blåstången får eleverna en bild av hur livet i tångskogen ser ut idag. Eleverna sammanställer och tolkar sina resultat med hjälp av utdelat material, forskarna och egna kreativa idéer. Just detta års projekt riktar sig primärt till skolor med möjlighet att ta sig till Östersjön för datainsamling. Saknas denna möjlighet på skolan parar vi ihop er med en vänskola som får samla några extra tångruskor att skicka över.
Hur?
Forskarna tillhandahåller bakgrund till forskaruppgiften, anvisningar för insamling i fält, protokoll och artlistor samt bestämningslitteratur. I artlistan presenteras även om arten ursprungligen är en marin art eller en sötvattensart samt vilken ekologisk funktion den har. Valet av lokal styrs av förekomst av blåstång och i Bottenhavet av blåstång/smaltång. All nödvändig information finns i kompendiet samt på hemsidan www.forskarhjalpen.se
Mätningar och insamling av tångplantor med dess djurliv och påväxt i fält görs vid två tillfällen: en gång på våren/försommaren och en gång på hösten. Materialet tas med till skolan för genomgång. Insamlade data sammanställs i ett protokoll som tillsammans med en karta och beskrivning över lokalen skickas digitalt till forskarna. Vid försommarens provtagning sätts en datalogger ut för mätning av temperatur och ljus under hela perioden fram till höstens insamlingstillfälle. Eleverna kommer att skicka in pressade tångplantor för mer ingående analys samt tångtoppar för analys av tungmetaller.
Varför?
Under de senaste 12 000 åren har Östersjön växlat från att vara en vik av Atlanten, till insjö, till ett brackvattenshav. På den korta tiden har få marina och sötvattensarter hunnit anpassas till denna bräckta miljö, som varken är riktigt söt eller salt. Det innebär att många arter lever under konstant stress för att salthalten antingen är för låg eller för hög. Östersjön är därför ett hav där få arter klarar av att leva. Blåstångskogen är en flerårig långlivad art som spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden i Östersjön. Den ger skydd och mat för ryggradslösa djur och fiskar. Blåstången är också, tillsammans med påväxten av fintrådiga alger, en viktig producent av syre.
Livet i tångskogens ekosystem kan användas för att avslöja tillståndet i Östersjöns kustmiljöer. Forskarna vill ha hjälp med att undersöka tångskogens ekosystem eftersom det ger en bild av hur Östersjönpåverkats och kan förändras. Kunskapen behövs för att kunna sätta in rätt åtgärder för att skydda och förvalta tångskogen och dess biologiska mångfald och för att förstå hur artrikedomen kan komma att påverkas av ett förändrat klimat.
Genom projektet kommer eleverna att bidra till en ökad kunskap om den biologiska mångfalden i tångskogen, förekomst av betesskador, utbredning av främmande arter och påverkan av föroreningar.
Vad krävs av dig som lärare?
Det finns några kriterier som behöver uppfyllas av dig som lärare för att lyckas med arbetet i Forskarhjälpen:
- Intresse för forskning.
- Förmåga och egen drivkraft till att ta in och förmedla kunskap som erhålls från forskarna till eleverna om forskningsprojektet och forskningsområdet via uppstartskonferens, lärarkompendium, digital kontakt med forskarna, mejlkontakt med projektkoordinator på Nobelprismuseet.
- Förmåga att hantera förändrade förutsättningar då arbetet med forskningsuppgiften kan komma att förändras pga oförutsedda händelser i forskningsprocessen.
- En vilja att lära eleverna att jobba mot en deadline.
- Beredskap på en del extraarbete kring projektets olika moment.