Stjärnjakten blir den tionde upplagan av projektet Forskarhjälpen. I år handlar projektet om rymden och att identifiera stjärnor tillsammans med tre forskare från Chalmers.

Vårt elevprojekt Forskarhjälpen och årets projekt Stjärnjakten, i vilket högstadieelever ska hjälpa forskare från Chalmers att undersöka omständigheterna kring stjärnors födelse, påverkas även det av den rådande Corona-situationen.

Vi skjuter på sista dag för intresseanmälan till fredagen den 24 april, och uppstarten för projektet blir efter sommaren.

Vi planerar för ett anpassat upplägg i och med de föränderliga förutsättningarna just nu. I och med att forskningsuppgifterna för eleverna till största del innebär att ta del av och tolka bilder av stjärnor och andra himlakroppar i rymden med hjälp av det datoranpassade World Wide Telescope så passar projektet lika bra för både en vanlig undervisning i klassrummet, som för en eventuell digital undervisning på distans. Projektet beräknas pågå fram till december 2020 så som planerat, men vid behov så kommer vi att kunna förlänga det fram till januari/februari 2021.

 

Astronomerna Dr. Giuliana Cosentino, Dr. Rubén Fedriani och professor Jonathan Tan (Inst. för rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers Tekniska Högskolaär i år medverkande forskare i elevprojektet Forskarhjälpen som drivs av Nobel Prize Museum. Projektet, som är den tionde upplagan av Forskarhjälpen, har fått namnet Stjärnjakten där ca 1 000 skolelever från ungefär 30 skolor deltar. Uppgiften är att hjälpa forskarna att identifiera nya stjärnor i vår galax.  

Forskarna behöver hjälp att hitta nya stjärnor som föds ur interstellära moln för att kunna besvara frågorna: formas stjärnor ensamma, som tvillingar eller kanske tillsammans i stora kluster? Skoleleverna kommer med hjälp av forskarna att analysera bilder tagna i ljus med olika våglängder (från radio till röntgenvågor)med teleskop på marken, från luften och från rymden. Bilderna kommer att tillhandahållas via den webbaserade WorldWide Telescope-plattformen, som samarbetar med NASA- och ESA-databaser.

Varje elevpar kommer att på egen hand utforska interstellära moln i vår galax genom regioner de tilldelats av forskarna. Astronomerna vill också veta mer om de interstellära molnens miljöer – har de till exempel påverkats av supernovaexplosioner eller strålning? Resultaten kommer att bidra till ytterligare kunskap om vår galax och särskilt om födelsen av nya stjärnor, vilket i förlängningen kommer att hjälpa oss att förstå ursprunget för vår egen sol och dess planeter. 

Tack till Peter Williams (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics and American Astronomical Society) som arbetar med forskarna för att anpassa WorldWide-Teleskopet för det här projektet.

Eftersom målet med Forskarhjälpen är att eleverna ska få insyn i en forskares liv så är en av uppgifterna att tillverka en vetenskaplig poster som berättar om forskning och resultat från Stjärnjakten. Postrarna ingår sedan i en tävling där olika priser delas ut baserat på vetenskaplighet, kreativitet och design.

Nu är anmälan öppen! Sista anmälningsdatum har flyttats fram till åtminstone efter sommaren. Vi uppdaterar sidan så snart vi har satt en ny projektplan.

OBS – kommunikationen med forskarna kommer att ske på engelska. Material från vårt håll, exempelvis lärarkompendiet, kommer att vara skrivet på svenska.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för skola och följ oss gärna på Facebook och Instagram.

Har du frågor är du välkommen att skicka e-post till projektledare Anna Johanna Lindqvist Forsberg.

Tidsplan för projektet

Tidsplanen är ett exempel på hur projektet vanligtvis fördelar sig under året och ligger därför kvar även om datumen skjuts framåt.

Fotocredit: Cosentino et al.; NASA/ESA.

Figur 1: I projektet Stjärnjakten kommer elever att hjälpa astronomer studera stjärnbildning i vår galax, som i detta exemplet på interstellära moln av gas och damm. Multipla våglängder av ljus från det infraröda spektrat (som visas i röda och gröna färger) till röntgenstrålar (visas i blått), visar den komplexa miljön i molnet, som satts igång av en supernovaexplosion och den joniserade gasen i en ”HII Region”. Molnet uppträder som en mörk skugga eftersom dammet i det blockerar bakgrundsljus från att nå oss. Det tros vara i en tidig fas av sin utveckling, innan det ger upphov till en ny generation stjärnor.

Fotocredit: Fedriani et al.; NASA/ESA

Figur 2: Vy från Hubbleteleskopet av det infraröda spektrat av ett moln som befinner sig i ett sent skede av stjärnbildning och som visar en nyfödd massiv stjärna som bombarderar sin omgivning med starka vindar och strålning. Eleverna kommer att hjälpa forskarna att undersöka hur massiva stjärnor bildas från interstellär gas. Dessa stjärnor spelar avgörande roll i galaxernas livscykel, eftersom de till slut exploderar som supernovor och då genererar kemiska ämnen avgörande för planeter och liv. 

Vad krävs av dig som lärare?

Det finns några kriterier som behöver uppfyllas av dig som lärare för att lyckas med arbetet i Forskarhjälpen:
  • Intresse för forskning
  • Förmåga och egen drivkraft till att ta in och förmedla kunskap som erhålls från forskarna till eleverna om forskningsprojektet och forskningsområdet via uppstartskonferens, lärarkompendium, Skype-kontakt med forskarna, frekvent mejlkontakt med projektkoordinator på Nobel Prize Museum med mera.
  • Förmåga att hantera förändrade förutsättningar då arbetet med forskningsuppgiften kan komma att förändras pga oförutsedda händelser i forskningsprocessen
  • En vilja att lära eleverna att jobba mot en deadline
  • Beredskap på en del extraarbete kring projektets olika moment