Hur var det att vara med i Forskarhjälpen?
Det var inspirerande att se hur engagerade många elever och lärare var. Projektet fungerade mycket väl tack vare fina insatser från min medarbetare och personal på Nobelmuseet. Jag tycker skolan är så oerhört viktig för ett lands utveckling så jag är alltid mycket motiverad att försöka bidra till att öka elevers intresse för kunskap och vetenskap.
Upplevde ni att eleverna bidrog till er forskning och på vilket sätt?
Eleverna har samlat in ett mycket värdefullt material med prover från sill och strömming längs Sveriges kuster. De prover som eleverna samlade in har analyserats för tiotusentals genetiska markörer. Detta material har visat sig oerhört värdefullt när vi studerar de gener som har varit viktigast för sillens anpassningen till sin miljö. Vi använde det nyligen när vi i en artikel visade att rhodpsin, en ljusreceptor i sillarnas så väl som i vår näthinna, har spelat en central roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö.
Resultatet av forskningsprojektet har även blivit utvalt till SciLifeLab Highlight of the Year i kategorin Ecology and Evolution och presenterades på ett symposium den 12 december (2019). SciLifeLab-prisen delas ut till unga internationella forskare.
Vad var bra respektive mindre bra med Forskarhjälpen?
Det som var bra var att alla inblandade från elever till mina medarbetare var så engagerade, samt att det inte blev torrsim utan materialet kom till verklig nytta i vår forskning. Jag kan inte komma på ngt som var mindre bra. Men ett förslag kanske kunde vara att jag skulle kunna hålla ett populärvetenskapligt föredrag där jag berättar hur materialet kom till nytta som ni kan ha på er hemsida som de elever och lärare som deltog i projektet kan ta del av så här i efterhand.
Hur tänker du kring ifrågasättandet av vetenskap som sker nu?
Självklart mycket trist. Det är de minsta vi behöver med tanke på de utmaningar Sverige och världen står inför med avseende på förlust av biotoper och biologisk mångfald, som oroar mig mest, samt klimatförändringar.
Vad betyder Nobelpriset för dig?
Det är verkligen fantastiskt att Sverige har världens mest prestigefulla vetenskapspris. Min uppfattning är att anledningen att det blev så var att Alfred Nobel instiftade ett internationellt pris under en tid som dominerades av en nationalism som orsakade så mycket elände i världen. Sedan har vi i stor utsträckning varit duktiga på att upprätthålla prisets status.
Har du någon favoritpristagare? Varför i så fall?
Det får nog bli Barbara McClintock som fick priset i medicin och fysiologi 1983. Hon gjorde klassiska genetiska studier på majs och upptäckte mobila genetiska element som kunde hoppa runt i majsens arvsmassa och påverka dess egenskaper. Hon gjorde dessa upptäckter på 40- och 50-talen men ingen trodde på henne, det hela verkade bisarrt. Inte förrän molekylärgenetikens utveckling under 60- och 70-talen stod det klart att hon gjort en fundamental upptäckt, inte bara om majsens arvsmassa utan om de allra flesta organismers arvsmassa, förekomsten av transposoner som kan flytta runt i arvsmassan.
Det år Barbara McClintock fick Nobelpriset kom det ut en biografi om henne “A feeling for the organism” som jag läst. Titeln syftar på hennes uppfattning om betydelsen att förstå en arts biologi när man bedriver forskning. Jag brukar använda denna titel när jag försöker förklara för medicinare (och andra biologer) att sill inte bara är något vi har på julbordet utan en art som kan användas för spännande biologisk forskning om man förstår vilken typ av studier den är bra för. Det tycker jag vi kunde visa i den studie där vi använde materialet som samlades in under Forskarhjälpen!