När Alfred Nobel dog 1896 hade han laboratorier i San Remo, Paris och Björkborns herrgård utanför Karlskoga. Vid hans död skeppades ett fyrtiotal flaskor till Stockholm och förvarades under många år i Nobelstiftelsens källare. Efter andra världskriget flyttades de till Tekniska museet tills de i mitten på 80-talet ställdes ut i Alfred Nobels rekonstruerade laboratorium på det då nyöppnade Nobelmuseet i Karlskoga.

Våren 2020 flyttades flaskorna till Uppsala universitet för att analyseras. Trots över hundra år på nacken var flaskorna välbevarade och många hade tydliga och tidstypiska etiketter. Sara Norrehed, kemist vid Riksantikvarieämbetet, har arbetat med projektet. Hon berättar att den stora vinsten med analyserna är att det nu finns svar på vad som döljer sig i flaskorna.

”Nu behöver ingen vara osäker på vad flaskorna innehåller. Genom att analysera vätskor och pulver och upprätta ett kemikalieregister kan museet nu ta ställning till hur flaskorna bäst ska förvaras och hur de kan hanteras och visas upp på ett säkert sätt för museibesökare i framtiden.”

Innehållet i flaskorna var tidstypiskt och i många fall stämde det överens med vad som stod på etiketterna. Vid analysen hittades tungmetaller som bly och krom och andra ämnen som man kan förvänta sig att hitta i ett laboratorium. Vissa flaskor innehöll också ämnen som används vid dynamittillverkning.

”Vi blev mest förvånade över hur intakt innehållet i flaskorna var. De var i ett väldigt bra skick trots att det gått så lång tid”, säger Sara Norrehed.

Men allt var inte som det verkade. En burk med ett italienskt namn antydde att innehållet var någon form av motgift men det visade sig vara något helt annat. Några flaskor innehöll också blandningar och möjliga spår av kemikaliska reaktioner som Alfred Nobel eller någon av hans kollegor arbetat med.

”Man hade gärna pratat med honom och frågat vad han tänkt använda innehållet i flaskorna till”, säger Sara Norrehed.

Sara Norrehed berättar att många museer har behov av att inventera sina samlingar på riskfyllda föremål och att hon är mycket glad att Nobel Prize Museum tog initiativ till projektet. Om man har kemikalieflaskor med okänt innehåll och inte gör den här typen av insatser finns ju annars en risk att man kasserar värdefulla skatter eftersom det är svårt att veta hur man ska hantera dem i en museimiljö. Och i detta fall handlar det ju inte om vilka flaskor som helst.

”Alfred Nobel är en viktig person i vetenskapshistorien och han kommer att vara det även i framtiden, med tanke på Nobelprisen. Därför har det varit värdefullt att  bringa klarhet i vad just han hade i sina flaskor”, avslutar Sara Norrehed.

Den slutliga rapporten från projektet kommer att presenteras under 2021.

På Riksantikvarieämbetets hemsida finns en webutbildning och informationsmaterial kring ohälsosamma ämnen i samlingar och arbetsmiljö på museer. Materialet är fritt tillgängligt och riktar sig framförallt till alla som har arbetsmiljöansvar eller de som hanterar föremål som kan vara ohälsosamma.

  • Flaskor från Alfred Nobels laboratorier. Foto: Dan Lepp

  • Professor Adolf Gogoll från Institutionen för Kemi-BMC vid Uppsala universitet. Foto: Dan Lepp

  • Sara Norrehed, Riksantikvarieämbetet, professor Adolf Gogoll från Institutionen för Kemi-BMC vid Uppsala universitet och Margrit Wettstein, Nobel Prize Museum. Foto: Dan Lepp

  • Flaskor från Alfred Nobels laboratorier. Foto: Dan Lepp

  • Flaskor från Alfred Nobels laboratorier. Foto: Dan Lepp

  • Professor Adolf Gogoll från Institutionen för Kemi-BMC vid Uppsala universitet. Foto: Dan Lepp

  • Sara Norrehed, Riksantikvarieämbetet, professor Adolf Gogoll från Institutionen för Kemi-BMC vid Uppsala universitet och Margrit Wettstein, Nobel Prize Museum. Foto: Dan Lepp

  • Flaskor från Alfred Nobels laboratorier. Foto: Dan Lepp

Högupplösta bilder