Det hördes inga glädjetjut när Alfred Nobels testamente öppnades och det stod att Karolinska Institutet (KI) skulle utse Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin. Både vid KI och internationellt tvivlade man på att det svenska lärosätet skulle klara uppgiften. Men efter en period av kaos skapar KI ett system för att utse värdiga pristagare – ett system som med tiden även vinner internationellt erkännande.
Daniel Normark, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet, ger iden här föreläsningen en levande bild av atmosfären vid KI i slutet av 1800-talet. Han beskriver hur organisationen för att utse nobelpristagare byggs upp, presenterar några forskare som mottagit medaljen och avslöjar en faktor som under prisets tidiga historia påverkade vilket forskningsområde pristagarna kom från.
