Fullkornsjakten information

För att underlätta för er deltagare samlar vi information här på webben. Här hittar ni lärarkompendiet, tidsplanen, enkäten, länkar till relevanta artiklar, med mera. Videohälsningar från forskarna postas i en sluten grupp på Facebook, som är den kanal där ni kan posta och dela med er av problem och glädjeämnen som ni stöter på i arbetet med Fullkornsjakten. Längst ner på sidan hittar ni en presentation av oss som jobbar med projektet.

Forskaren Karin Jonsson vid Chalmers tekniska högskola vill, tillsammans med forskare från Göteborgs universitet, ta fram en modell för hur ungdomars matvanor kan studeras, och ta reda på vad som behövs för att främja hälsosammare matvanor.

Vad, hur, varför

Vad?

I projektet Fullkornsjakten behöver forskarna hjälp med att utforska hur ungdomar tänker kring mat och hälsa, framförallt bättre och sämre kolhydrater, och vad ungdomarna anser krävs för att de ska göra hälsosammare matval. Eleverna kommer att svara på en enkätundersökning och utföra smaktester med hjälp av olika sinnen, så kallade sensoriska tester kring kolhydratrika livsmedel. De hjälper sedan till att analysera resultatet. Baserat på resultatet från enkätundersökningarna och de sensoriska testerna utvecklar eleverna sedan egna, kreativa idéer kring hur hälsosamma matvanor kan kommuniceras, och hur produkter kan utvecklas och göras tillgängliga, till ungdomar.

Hur?

Forskarna tillhandahåller bakgrundsinformation och instruktion till forskningsuppgiften samt enkäterna. I enkäterna ställs frågor kring vad hälsosamma matvanor innebär och hur de ser på kolhydrater, varifrån de får information om hälsosam kost och hur de själva äter, samt vilka faktorer som hindrar dem från, respektive skulle uppmuntra dem till, att äta hälsosammare. Dessutom utförs perceptions- och preferenstester på bröd med varierande fullkornshalt samt olika alternativ till socker. Gemensamt för klassen sammanställs svaren elektroniskt och mailas till forskarna. Forskarna sammanställer resultaten från alla klasser och återkopplar med resultat i form av siffror och tabeller på hur eleverna tänker generellt och i relation till olika variabler som exempelvis kön och fysisk aktivitet. Elevernas analys sker med stöd från forskarna, och med egna uppslag.

Varför?

I Sverige, liksom i övriga världen, finns rekommendationer kring vilken kost vi bör äta för att må bra och minska risken för att utveckla olika sjukdomar. Dessa rekommendationer är baserade på omfattande sammanställningar av all tillgänglig forskning på området. En genomgående rekommendation kring kolhydrater är att äta mer fullkorn och mindre socker. I Sverige når endast en av tio upp till den rekommenderade mängden fullkorn och intaget av socker är alldeles för högt; unga personer är de som i allra största grad behöver förbättra sina matvanor. Denna studie kommer att bidra med kunskap om vad ungdomarna behöver för att vilja – och kunna välja – hälsosammare produkter. Eleverna kommer även att generera egna idéer för hur information om en hälsosam kost ska kommuniceras till andra ungdomar, samt hur hälsosamma kolhydrater kan omvandlas till produkter i enlighet med ungdomarnas preferenser.

Lärarkompendium

Lärarkompendiet för Fullkornsjakten går att ladda hem här nedanför.

Utdrag ur LGR 11 som passar med Fullkornsjakten

Filmat material från uppstartskonferensen 3 maj

Här kan du som missade uppstartskonferensen, eller du som vill friska upp minnet, se filmat material från uppstartskonferensen som hölls den 3 maj på Nobel Prize Museum.

Tips och råd från tidigare deltagare och lärare i pilotklasserna

• avsätt längre sessioner till projektet så blir det bättre resultat
• påbörja postern i tid för att hinna klart, fyll på med sådant som är oberoende av resultaten
• samarbeta med flera ämneslärare, t.ex. matteläraren, bildläraren och som i det här projektet, hemkunskapsläraren.
• våga släpp på vanliga NO-undervisningen – ni kommer att få ut kärnan i dessa ämnen ändå i och med projektet
• besök ett bageri!
• ta kontakt med externa kontakter i ditt nätverk för att göra studiebesök
• gör som ett nationellt prov av den praktiska delen
• dela med er av problem och svårigheter i gruppen
• håll de sensoriska testerna vid två separata tillfällen för att eleverna ska orka, helst med några dagar emellan
• erbjud lässvaga elever resurslärare eftersom det är mycket att läsa – eller erbjud dem möjlighet att lyssna på materialet
• sammanfatta allt som sägs och skicka till Karin – hon vill läsa ALLT!
• påminn eleverna om vilken typ av undersökning det handlar om så att de inte glömmer bort att det inte handlar om tycke och smak utan försök få dem att ge varierade svar
• Karin kommer att skicka ut instruktioner för hur de sensoriska testerna bäst genomförs gällande placering av testmaterial i rummet.

Vad krävs av dig som lärare?

Tveka inte att kontakta oss om du har frågor!

Vilka är vi?

• Anna Johanna Lindqvist Forsberg, projektledare för Forskarhjälpen. AJ ville bli regissör, filmare eller skådespelare eller i alla fall fotograf i ett tidigare skede av sitt liv. Hon började läsa biologi på universitetet på 1990-talet då etologin och beteendeekologin var i ett expansivt skeende och Sir David Attenboroughs filmer om djurs beteenden gick på TV och hon kände – det här är min grej! AJ tog en licentiatexamen i etologi, jobbade på Världsnaturfonden WWF och i skolan några år, och kom till sist till Nobel Prize Museum där hon i Forskarhjälpen som ju handlar om vetenskapskommunikation, får utlopp för sina kompetenser både inom forskning och pedagogik. Tyvärr blev hon ingen ny Sir David Attenbourough, men det kanske var lika bra? Varje år blir AJ rörd när skolornas postrar börjar droppa in i hennes mejlbox. Postrarna är så kreativa och fulla av insikter och det syns att eleverna har tagit till sig och gjort projektet till sitt eget med hjälp av både sina lärare och av forskarna. Det blir ett kvitto på att vi gör skillnad!
• Karin Jonsson är postdoktor på avdelningen för Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, och en  av forskarna i Forskarhjälpen 2019. Karin visste tidigt att hon ville doktorera och ännu tidigare att hon ville jobba med mat och hälsa. Hon slukade hälsomagasin som ung men tyckte sig aldrig få tillfredsställande svar. Hon beslutade sig för att hon skulle bli en sådan som helt enkelt själv visste alla svaren – eller åtminstone visste hur man tar reda på dem. Ungefär halvvägs in på sin naturvetenskapliga utbildning inom nutrition på Stockholms universitet upptäckte hon avdelningen för Livsmedelsvetenskap på Chalmers och berättade för avdelningschefen att exakt där ville hon doktorera. Ett antal erfarenheter och år senare, hösten 2016, disputerade Karin från avdelningen. Där jobbar hon nu med fokus på kolhydrater, hälsa och nyttiggörande – helt enkelt att forskningen som görs kommer till nytta, exempelvis genom nära samarbeten med industri och konsumenter. Och här kommer Forskarhjälpen in som ett fantastiskt medel där högstadieelever hjälper henne ta reda på vad just högstadieelever tycker och tänker och behöver när det kommer till mat, hälsa och hälsosamma kolhydrater.
• Christel Larsson är professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, och en av forskarna i Forskarhjälpen 2019. Hon har ett stort intresse för människors hälsa och hur man kan stötta varandra till att äta bättre och röra på sig mer. För en del är det enkelt att uppnå en bra balans, men för andra kan det vara riktigt utmanande i dagens samhälle med ett stort utbud av mindre nyttiga livsmedel som lockar och för många stillasittande aktiviteter. Det som gör att Christel tycker detta är så intressant är att det berör oss alla och att vi äter flera gånger om dagen vilket kan bidra både till hälsa och välmående om vi gör bra val. Gillar mest med Forskarhjälpen: Att det bidrar till samverkan mellan elever, lärare och forskare vilket bidrar till erfarenhetsutbyte, inspiration och ny kunskap.
• Paulina Wittung Åman, pedagogiskt ansvarig för Forskarhjälpen och museilektor. Paulina är utbildad lärare som älskar att få grotta in sig i olika naturvetenskapliga ämnen, träffa lärare och elever, träna och hänga i världens bästa sommarstuga, Trollebo med yrvädret Dennis (älsklingskatten). Gillar mest i projektet Forskarhjälpen: att få träffa och följa alla härliga, fantastiska lärare och eleverna som gör ett enormt fint och viktigt arbete ute i sina klassrum.
• Pernilla Wittung Stafshede, vetenskaplig rådgivare i Forskarhjälpen och professor i biologi och bioteknik, Chalmers Tekniska Högskola. Efter disputation vid Chalmers 1996, spenderade Pernilla 12 år i USA, först som postdoc vid Caltech (Los Angeles, Kalifornien), sedan som professor vid Tulane University (New Orleans, Louisiana) följt av en professur vid Rice University (Houston, Texas). 2008 flyttade hon tillbaka till Sverige och verkade först 7 år vid Umeå Universitet, och sedan 2015 är hon på Chalmers. Pernillas forskning handlar om proteiner och hur de veckar sig rätt och fel och hur detta kopplar till sjukdomar så som demens och cancer. Forskarhjälpen är ett unikt projekt som ger elever möjlighet att få en inblick i verklig forskning. Framtiden behöver fler forskare för att lösa alla de utamaningar vi står inför.
• Pia Johansson, museilärare på Nobel Prize Museum och ansvarig för uppstarts- och avslutningskonferenserna för Forskarhjälpen. Pia har en bred erfarenhet av event inom skola, museer, program, skolprogram och projektledning och är en mångsidig resurs i projektet Forskarhjälpen. Hon älskar att förena olika verksamheter och människor. Det bästa med Forskarhjälpen – inspiration till nytt lärande för alla deltagare!
• Ragnhild Glimregn, kommunikatör i projektet och på Nobel Prize Museum. Ragnhild skriver och producerar musik sedan många år och har tidigare drivit produktionsbolag som producerat föreställningar. Hon inspireras av möten mellan människor, att kunna bidra till andras utveckling och att hitta på nya koncept. Gillar mest i projektet Forskarhjälpen: att elever får bidra till riktig forskning och samtidigt arbeta kreativt.