Forskarhjälpen 2019, som fått namnet Fullkornsjakten, handlar om ungdomars matvanor, och vad som påverkar dem. Projektet riktar sig till elever i årskurs 8 och 9. Forskaren Karin Jonsson vid Chalmers tekniska högskola har, tillsammans med forskare från Göteborgs universitet, undersökt ungdomars matvanor genom dels en attitydenkät och dels smaktester. Genom dessa metoder hoppas hon kunna utarbeta en modell för att främja hälsosammare matvanor hos ungdomar.

Enkäterna är nu sammanställda och posters tillverkade. Vinnarna av Juryns Stora Pris blev Gustaf Mild, Eskil Wouters och Josef Georgsson Lahmer från klass 9B på Västra Skolan i Kalmar. Stort grattis säger alla vi som är inblandade i projektet på Nobel Prize Museum. Elevernas lärare Ida Hägerby hälsar följande: 

Så fantastiskt roligt att våra elever i klass 9B vann! Jag är så stolt över dem. Båda klasserna hade många fina bidrag så konkurrensen var hård. När vi började arbetet kändes det dock som att chanserna var små att nå ända fram men vi såg det som spännande att vara med i ett verkligt projekt. Alltså inte bara böcker, undervisning och skola utan att lära sig genom att delta i något verkligt. För några elever har det fungerat ypperligt medan andra tycker det har varit svårt med förändring och att jobba på ett annat sätt. Hela skolan känner till projektet, både lärare och elever och niornas föräldrar har fått information fortlöpande. Det har varit spännande för både lärare och elever,  och en utmaning också såklart. ”

Den 9 december hålls avslutskonferensen på museet för lärare och elevrepresentanter från varje klass. Ett viktigt moment i projektet är att eleverna får presentera sina resultat med hjälp av sin poster. Under konferensen tillkännages  vinnarna av Elevernas pris, Forskarnas pris och Formgivarnas pris.

 

Så här såg årets promotionfilm ut för att locka skolor att anmäla sig till projektet.

 

Bakgrund till Fullkornsjakten

I bifogad PDF berättar forskarna Karin Jonsson och Christel Larsson om sin forskning och vad de ville ha hjälp med genom projektet.

Vad, hur, varför

Vad?

I projektet Fullkornsjakten behöver forskarna hjälp med att utforska hur ungdomar tänker kring mat och hälsa, framförallt bättre och sämre kolhydrater, och vad ungdomarna anser krävs för att de ska göra hälsosammare matval. Eleverna kommer att svara på en enkätundersökning och utföra smaktester med hjälp av olika sinnen, så kallade sensoriska tester kring kolhydratrika livsmedel. De hjälper sedan till att analysera resultatet. Baserat på resultatet från enkätundersökningarna och de sensoriska testerna utvecklar eleverna sedan egna, kreativa idéer kring hur hälsosamma matvanor kan kommuniceras, och hur produkter kan utvecklas och göras tillgängliga, till ungdomar.

Hur?

Forskarna tillhandahåller bakgrundsinformation och instruktion till forskningsuppgiften samt enkäterna. I enkäterna ställs frågor kring vad hälsosamma matvanor innebär och hur de ser på kolhydrater, varifrån de får information om hälsosam kost och hur de själva äter, samt vilka faktorer som hindrar dem från, respektive skulle uppmuntra dem till, att äta hälsosammare. Dessutom utförs perceptions- och preferenstester på bröd med varierande fullkornshalt samt olika alternativ till socker. Gemensamt för klassen sammanställs svaren elektroniskt och mailas till forskarna. Forskarna sammanställer resultaten från alla klasser och återkopplar med resultat i form av siffror och tabeller på hur eleverna tänker generellt och i relation till olika variabler som exempelvis kön och fysisk aktivitet. Elevernas analys sker med stöd från forskarna, och med egna uppslag.

Varför?

I Sverige, liksom i övriga världen, finns rekommendationer kring vilken kost vi bör äta för att må bra och minska risken för att utveckla olika sjukdomar. Dessa rekommendationer är baserade på omfattande sammanställningar av all tillgänglig forskning på området. En genomgående rekommendation kring kolhydrater är att äta mer fullkorn och mindre socker. I Sverige når endast en av tio upp till den rekommenderade mängden fullkorn och intaget av socker är alldeles för högt; unga personer är de som i allra största grad behöver förbättra sina matvanor. Denna studie kommer att bidra med kunskap om vad ungdomarna behöver för att vilja – och kunna välja – hälsosammare produkter. Eleverna kommer även att generera egna idéer för hur information om en hälsosam kost ska kommuniceras till andra ungdomar, samt hur hälsosamma kolhydrater kan omvandlas till produkter i enlighet med ungdomarnas preferenser.

 

Deltagande skolor och lärare 2019

Katarina Fornell Apelgårdsskolan
Christer Gunnarsson/ Lisa Häggfeldt Ellen Key skolan
Ingvar Stål Estniskaskolan i Stockholm
Mari Meyer, Fredrik Bernhardsson Fagrabäckskolan
Petra Törnlöf Hallens kyrkskola
Johan Flygare, Carina Lidberg Högalidskolan
Daniel Breton Int eng skolan i Eskilstuna
Mirtha Grande Korsbackaskolan
Carin Lindefors Länna skola
Vera Montiel Margarethaskolan
Ann-Sofi Arnström, Roland Karlsson Mellringeskolan
Elisabet Nord, Pia Peters, Johan Solin Mockfjärdsskolan
Ulrika Jonsson Nordlyckeskolan
Karin Berggren Nya Munken
Sabina Sjödin Nyköpings högstadium Omega
Alice Lagerqvist Österledskolan
Anna Höglund Perslundaskolan
Maria Scharffenberg Kahlke Ramnerödsskolan
Frida Hellgren Kesti Sjumilaskolan
Ulla Vänttinen Spångholmsskolan
Maria Thuresson Stenungsunds Montessoriskola
Pamela Nilsson Torskolan 7-9
Karolina Thor Tranängskolan
Charlotta Eriksson Transtenskolan
Azadeh Kashani Vetenskapliga skolan
Ida Hägerby Västraskolan
Kristoffer Thor Wämöskolan

Vad krävs av dig som lärare?

Det finns några kriterier som behöver uppfyllas av dig som lärare för att lyckas med arbetet i Forskarhjälpen:
  • Intresse för forskning
  • Förmåga och egen drivkraft till att ta in och förmedla kunskap som erhålls från forskarna till eleverna om forskningsprojektet och forskningsområdet via uppstartskonferens, lärarkompendium, Skype-kontakt med forskarna, frekvent mejlkontakt med projektkoordinator på Nobel Prize Museum med mera.
  • Förmåga att hantera förändrade förutsättningar då arbetet med forskningsuppgiften kan komma att förändras pga oförutsedda händelser i forskningsprocessen
  • En vilja att lära eleverna att jobba mot en deadline
  • Beredskap på en del extraarbete kring projektets olika moment

Viktiga datum, arbetsflöde

Vecka 19. Efter uppstarten för lärare på Nobel Prize Museum 3 maj

Steg 1. Introduktion till området (välj något som ni fördjupar er i i klassen)

Steg 2. Planera enkätundersökningen

Steg 3: Skype med forskarna

Maj/juni

Steg 4: Genomföra enkätundersökningen

Steg 5: Skicka sammanställning av enkätsvar till forskarna senast 14 juni

Augusti

Steg 6: Inköp av bröd och sockeralternativ

Steg 7: Genomföra sensoriska tester

September

Steg 8: Skicka sammanställning av testerna till forskarna senast 12 september.

Steg 9: Börja planera och tillverka vetenskapliga postrar om forskningsarbetet (eleverna jobbar i par).

September/oktober

Steg 10: Resultat från forskarna kommer v. 41

Steg 11: Analysarbete och idé-generering i klassrummet v. 41–43

Steg 12: 25 okt, Postrarna färdiga och inskickade.

November

Steg 13: 4–8 nov (v. 45) tid att rätta postrarna

Steg 14: 11–22 nov, Posteromröstning i skolorna

Steg 15: 22 nov, Vinnare utses i postertävlingen av Storjuryn bestående av populärvetenskapliga journalister. Priset är tre biljetter till Nobelprisutdelningen 10 december 2019.

December

Steg 16: 9 dec, Avslutningskonferens på Nobel Prize Museum Kl. 10–15. En lärare och två elever är välkomna.

Elevernas pris, Forskarnas pris och Formgivarnas pris i postertävlingen delas ut.

 

Korta fakta om Forskarhjälpen

I projektet Forskarhjälpen sammanför Nobel Prize Museum lärare, elever och forskare. Lärare och högstadieelever får delta i ett riktigt forskningsprojekt, forskare får hjälp i sitt arbete och universitet och högskolor får möjlighet att samverka med skolor och skolungdomar.

Tillsammans skapar vi både nya rön, intresse och förståelse för forskning.

Projektet leds av Nobel Prize Museum och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Samarbetspartners 2019