Vad är Forskarhjälpen?

I Forskarhjälpen får skolelever möjlighet att prova på riktig forskning.

Eleverna får en djupare förståelse för vad ett forskningsprojekt kan innebära, och forskarna får samtidigt hjälp med sin forskning. Förhoppningen är att tillsammans bidra med en liten, men betydelsefull, pusselbit i större forskningsprojekt.

Forskarhjälpen är finansierad av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Forskarhjälpen 2024

Läs mer om 2024 års projekt i Forskarhjälpen här.

 

Forskarhjälpen ger resultat

Uppsala universitet publicerade en artikel om Rhodopsin hos sill och andra fiskar, där de använde data från DNA-jakten (2014 års projekt). Resultatet av forskningsprojektet har även blivit utvalt till SciLifeLab Highlight of the Year i kategorin Ecology and Evolution och kommer att presenteras på ett symposium den 12 december. SciLifeLab-prisen delas ut till unga internationella forskare.

Dessutom har ytterligare en artikel publicerats där Uppsala universitet använt data från DNA-jakten. Artikeln publicerades i Genome Research som är en av de ledande tidskrifterna inom genomforskningen. Artikeln går att läsa här.
Det visar sig att DNA-jakten är en guldgruva för oss eftersom vi får individuella data från mer än tusen fiskar för de allra flesta av de regioner som är särskilt viktiga för sillens anpassning till sin miljö. Så jag räknar med att det kommer att komma en rad nya publikationer de kommande åren där vi använder dessa data. Det är mycket trevligt att studenternas ansträngningar har burit frukt. ”  Leif Andersson, forskare och genetiker vid Uppsala universitet och  ansvarig forskare i DNA-jakten.

Läs en intervju med Leif Andersson här.

Hur fungerar Forskarhjälpen?

I Forskarhjälpen samarbetar Nobel Prize Museum med forskare och skolor.

Forskare vid ett universitet tar fram ett delprojekt i sitt forskningsområde som de behöver hjälp med – ofta handlar det om att samla in, bearbeta och analysera material. Tillsammans tar vi fram en pedagogisk handledning som berättar om bakgrunden till projektet, och de laborationer som behöver göras.

Lärare får anmäla sin högstadieklass till Forskarhjälpen, och efter en uttagning samlas alla på en uppstartskonferens på Nobel Prize Museum i Stockholm för att gå igenom projektet.

  • Datalaboration och diskussion under Forskarhjälpen 2015. Foto: Hans Nilsson

  • Dissektion av fisk var ett av momenten i Forskarhjälpen 2014. Foto: Nobelmuseet

  • Datalaboration och diskussion under Forskarhjälpen 2015. Foto: Hans Nilsson

  • Dissektion av fisk var ett av momenten i Forskarhjälpen 2014. Foto: Nobelmuseet

Under sen vår och tidig höst arbetar eleverna i grupper med forskningsuppgifterna och klassen håller kontakten med forskarna för att stämma av.

Under hösten rapporterar eleverna in resultaten och forskarna analyserar materialet. Samtidigt förbereder eleverna presentationer – en vetenskaplig poster – av sitt arbete; klassen får sedan utse den bästa presentationen. Av de bästa postrarna utses sedan en vinnare, där vinnarna och deras lärare får gå på Nobelprisutdelningen.

Vi tyckte prisutdelningen var väldigt spännande och rolig. Vi tyckte talen var bra och motiveringarna gav oss en insikt av deras hårda arbete.

Hannah Browning och Karin Nylander vann Forskarhjälpen: Bi-jakten

Lärarna och eleverna som gjort klassernas bästa presentationer samlas tillsammans med forskarna för en avslutningskonferens på Nobel Prize Museum i december.

Finalisterna i Forskarhjälpen 2017: Bi-jakten. Foto: Sten Haage.

Varför Forskarhjälpen?

Mycket av den verksamhet som sker idag när det gäller att intressera skolelever för vetenskap och forskning går ut på att lärare eller forskare berättar hur forskning går till. Eleverna får sedan pröva på ett i förväg förberett experiment. I Forskarhjälpen vill vi vända på detta arbetssätt.

Genom Forskarhjälpen vill vi ge eleverna en möjlighet att forska själva, i ett riktigt forskningsprojekt. Eleverna bidrar med observationer och insamling av material och data till ett etablerat forskarlag som arbetar med ett specifikt forskningsprojekt. Genom ett aktivt deltagande får eleverna en djupare förståelse för vad ett forskningsprojekt egentligen kan innebära.

För att kunna göra ett projekt som eleverna förstår och kan delta i måsta man som forskare renodla, förenkla och bli väldigt bra på att förklara vad det är som ska göras. Det är väldigt nyttigt, och denna praktikbaserade kombination av forskning och pedagogik tror vi ger eleverna en stark upplevelse och ökad förståelse för vad forskning kan vara.

Palle Dahlstedt, docent vid Göteborgs universitet, var forskare i Musikjakten

Vi är mitt uppe i en tid av förändring. Förändringarna medför i många fall förbättringar, men det innebär också att vi står inför en rad utmaningar.

Vad behövs för att vi alla ska kunna leva på ett bra sätt i vår värld? Forskning är ett redskap. För att vi skall kunna hitta nya lösningar behövs människor som är kreativa, uthålliga och som älskar att lösa problem! Vi behöver dem som vågar tänka tankar ingen tidigare tänkt, går dit ingen tidigare gått, enträget söker vidare där andra har gett upp, och med fast beslutsamhet står fast vid sin övertygelse.