Rätten till frihet – Martin Luther King, Jr belyser hur Martin Luther King, Jr, som ledare för den amerikanska medborgarrättsrörelsen, stred för afroamerikaners rättigheter. Grundläggande i hans budskap var att kampen för rättvisa villkor kan och måste föras utan våld.
En kamp som gav resultat
Martin Luther Kings liv och insatser är en fascinerande del av ett viktigt skede i 1900-talets historia. Hans kamp bidrog till flera viktiga lagändringar och andra resultat. Hans drömmar, idéer och förmåga att uttrycka dem framstår som odödliga. Hans idéer har också räckvidd långt utanför hans tid och det samhälle han levde i. Diskriminering och konflikter på grund av hudfärg eller etnisk tillhörighet visar sig i en rad olika sammanhang i vår egen omvärld.
”I have a dream”
Frågorna lika viktiga idag
Utställningen inbjuder utifrån Martin Luther Kings liv och insatser till tankar och diskussioner om frågor som segregation och integration, mänskliga rättigheter och sociala orättvisor, mångfald och jämlikhet, religion och etik, uppgivenhet och övertygelse.
Hur kan en kamp utan våld föras? Vilka strukturer och fördomar lever vi med idag? Hur kan den enskilda människan påverka utvecklingen?
En utställning med rikt innehåll
Utställningen innehåller ett rikt bildmaterial, föremål och dokument, filmer med specialgjorda intervjuer, musik samt möjligheter för besökaren att själv lämna avtryck. I anslutning till utställningen finns även material i digitala medier. Materialet i utställningen och digitala medier är också en grund för ett skolprogram. Berättelser om Martin Luther Kings liv och verk är utgångspunkt för diskussioner kring såväl allmängiltiga som specifikt dagsaktuella frågor.
Curator: Ashley Woods
Rådgivare: Karcheik Sims-Alvarado
Uppdelad i åtta delar
Utställningen är uppdelad i åtta delar. Dessa behandlar olika delar av Martin Luther Kings liv och gärning. Varje del belyser också olika mänskliga rättigheter.
Inledning
Idén att vi alla är födda fria och med lika värde har sina rötter långt tillbaka i historien. Två viktiga dokument där idén tar sig uttryck är den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Ända till 1865 var dock slaveriet en integrerad del av samhället i den amerikanska södern och ännu vid mitten av 1900-talet diskriminerades afroamerikaner genom lagar. Martin Luther Kings kamp handlade om att göra idén om allas lika värde till verklighet. Den uttrycktes bland annat i hans mest kända tal, ”I Have a Dream” från 1963.
Uppväxt
Segregationen mellan svarta och vita präglade starkt samhället och livet i den amerikanska södern. Afroamerikaner utsattes för förtryck och våld. Krav på bättre villkor restes. I Atlanta, Georgia där Martin Luther King växte upp var diskrimineringen påtaglig, men en del afroamerikaner lyckades ändå bygga upp ekonomiskt bärkraftig verksamhet. King växte upp i en jämförelsevis välbeställd familj. Hans far var baptistpastor och det religiösa arvet blev viktigt för hans idéer. Den indiske ledaren Mahatma Gandhi och hans kamp baserad på icke-våld, som King lärde känna under studieåren blev också viktig för hans tänkande.
Vägen till frihet
Under 1950-talet blev kampen mot segregationen mer intensiv. Inom utbildning togs viktiga steg. I en dom fastställdes 1954 att skolor inte skulle vara separerade för vita och svarta elever. Trots detta uppkom flera strider när afroamerikanska elever började i skolor där endast vita elever tidigare gått. Ett annat område där kampen mot segregationen fördes var kollektivtrafik. I Montgomery, Alabama 1955 vägrade aktivisten Rosa Parks att lämna sin plats i en buss för en vit man. Detta blev starten på en lång bojkott av bussar. Som ledare för aktionen framträdde Martin Luther King, som vid tiden var pastor i Montgomery.
Vi kan inte vänta
Vid början av 1960-talet fortsatte Martin Luther King kampen mot segregation och diskriminering på flera platser. I Birmingham, Alabama uppstod 1963 kraftiga sammanstötningar mellan aktivister och polis. King arresterades och skrev från fängelset ett brev där han utvecklade sina tankar om icke-våldsprincipen. Senare samma år genomfördes den stora marschen till Washington för arbete och frihet. King höll här talet ”I Have a Dream”. Två senare genomfördes i Selma, Alabama marscher i protest mot begränsningar i afroamerikaners rösträtt. I Civil Rights Act 1964 och Voting Rights Act 1965 stärktes de medborgerliga rättigheterna för alla amerikaner.
Nobelpriset
Respekt för mänskliga rättigheter är en förutsättning för fred. I oktober 1964 tilldelades Martin Luther King Nobels fredspris för sin icke-våldsbaserade kamp för afroamerikaners rättigheter. Insatser för mänskliga rättigheter hade några år tidigare belönats när Albert Lutuli från Sydafrika tilldelades priset och några år senare tilldelades René Cassin priset för sitt arbete med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Efter Nobelprisutdelningen i Oslo besökte King Stockholm och återvände två år senare för en välgörenhetskonsert till förmån för medborgarrättsrörelsen. Nobelpriset bidrog till att stärka Martin Luther Kings internationella rykte och engagemang.
Dags att bryta tystnaden
Martin Luther Kings kamp för alla människors lika värde sträckte sig utanför USA. I Sydafrika rådde en hårdför segregation – apartheid – som King tog ställning mot. I ett uppmärksammat tal tog King ställning mot USA:s krig i Vietnam. Detta var inte enbart ett ställningstagande för fred utan också ett krav på omfördelning av resurser från krigföring till åtgärder för ekonomisk rättvisa. Protesten mot Vietnamkriget var kontroversiellt och King ifrågasattes. Bland afroamerikanska aktivister ifrågasattes även Kings icke-våldsprincip hårdare och den mer militanta rörelsen ”Black Power” växte.
Mot bergets topp
Den 4 april 1968 sköts Martin Luther King till döds i Memphis, Tennessee. Efter mordet följde kravaller och oroligheter. Kings sista projekt – Poor People’s Campaign – i kampen för ekonomisk rättvisa fortsatte en tid, men avbröts senare. Utvecklingen tog nya vägar, men Kings idéer och visioner om alla människors lika värde har också levt vidare. Hans hustru Coretta Scott King drev kampen vidare och engagerade sig bland annat även mot kärnvapen och för kvinnors rättigheter.
Drömmen fortsätter
Martin Luther Kings kamp sträcker sig in i vår egen tid. Fortfarande är diskriminering ett problem i vår värld. Människor och rörelser som liksom King kämpar för rättigheter och friheter finns på många håll i vår värld. Martin Luther Kings dröm lever och besökaren ges i utställningens avslutande del möjlighet att i en interaktiv station formulera en egen dröm och dela den med andra.