Hur ser man som astronaut på människans plats i universum? Kan det finnas liv på exoplaneter? Hur fungerar lithiumjonbatterier i rymden? Årets Nobelpris i fysik och kemi belönar upptäckter som är avgörande för arbetet just nu på den internationella rymdstationen. Astronauterna Jessica Meir och Luca Parmitano berättar om den forskning som bedrivs på rymdstationen och utmaningarna med deras rymdpromenader i ett samtal med två av fysikpristagarna, Didier Queloz och Michel Mayor, som gjorde den första upptäckten av en exoplanet, samt kemipristagaren Stanley Whittingham, som belönas för utvecklingen av lithiumjonbatteriet.

Samtalet med astronauterna på rymdstationen modereras av astronauten Christer Fuglesang. Anna Sjöström Douagi, programchef på Nobel Prize Museum, inleder programmet med en frågestund med Nobelpristagarna, som precis har anlänt till Stockholm för att delta i en händelserik Nobelvecka.

Samtalet hålls på engelska.

 

Information för skolor ute i landet

Ta del av livesändningen på nobelprize.org. På museets Facebook-sida görs ett inlägg innan samtalet för er skolor att interagera via – posta gärna en bild i kommentarsfältet på er som tittar och skriv en hälsning så alla får se varifrån ni tittar! Dela gärna inlägget med andra så att så många som möjligt kan ta del av detta unika rymdsamtal.

Hur används årets Nobelpris i rymden?

Årets fysikpris belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Kosmologi och exoplaneter är huvudteman i Europeiska rymdorganisationens (ESA:s) forskningsprojekt. Nobelpristagaren Didier Queloz är själv ordförande i det projekt som särskilt ska studera exoplaneter med hjälp av rymdteleskopet Cheops, som sänds upp i mitten av december.

Nobelpriset i kemi belönar utvecklingen av det lätta, laddningsbara och kraftfulla lithiumjonbatteriet som vi har i allt från mobiltelefoner till elbilar. Batteriet kan lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle. NASA-astronauten Jessica Meir kan själv berätta om hur hon nyligen under en rymdpromenad har installerat lithiumjonbatterier för att uppgradera stationens energikapacitet.

ESA-astronauten Luca Parmitano har gjort flera komplexa rymdpromenader i samband med underhållet av stationens största vetenskapliga instrument Alpha Magnetic Spectrometer (AMS-02). Instrumentet har studerat universum och letat efter mörk materia sedan 2011. Den forskning som belönas med årets fysikpris visar att bara fem procent av universums innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, växter och oss. Resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Huvudforskaren för AMS-02 är Nobelpristagaren i fysik 1976, Samuel Ting. Han menar att resultatet hittills har gett unik information till fysiker som handlar om potentiella upptäckter av sällsynt mörk materia som tagit sig långt genom kosmos.

 

Deltagare på Internationella rymdstationen:
ESA-astronauten Luca Parmitano
NASA-astronauten Jessica Meir

Deltagare på Nobel Prize Museum, Stockholm
Didier Queloz, Nobelpristagare i fysik
Michel Mayor, Nobelpristagare i fysik
Stanley Whittingham, Nobelpristagare i kemi
Christer Fuglesang, ESA-astronaut
Anna Sjöström Douagi, programchef, Nobel Prize Museum

Arrangör: Nobel Prize Museum och European Space Agency

Samtalet visas live på ESA Web TV

Media som vill följa samtalet på plats på Nobel Prize Museum kan ansöka om ackreditering, senast den 2 december via: press2019[a]nobelprize.org

 

Fördjupningsmaterial

Mer om årets Nobelpris i fysik

Mer om årets Nobelpris i kemi

Mer om rymdteleskopet Cheops
Mer om Alpha Magnetic Spectrometer (AMS-02)