Marie Curie är en ikon i vetenskapshistorien. Som ensam kvinna i en manlig värld är hennes livshistoria nästan lika banbrytande som hennes upptäckter. 1903 fick Marie Curie Nobelpriset i fysik och blev den första kvinnan att tilldelas ett Nobelpris. 1911 fick hon ensam Nobelpriset i kemi, och blev därmed den första personen någonsin att förlänas utmärkelsen en andra gång. Utställningen – Marie Skłodowska / Madame Curie – tar nya grepp på den välkända historien.
Nobelmuseets utställning handlar om ett liv i vetenskapens tjänst. Med scenografisk formgivning och oväntade perspektiv vill vi på ett lekfullt och tankeväckande sätt låta vår publik möta Marie Curies passion för sitt vetenskapliga arbete. Vi vill inte bara göra ytterligare en biografisk utställning i raden, utan närmar oss fenomenet Curie utifrån en rad skilda perspektiv. Med utställningstiteln åsyftar vi både personen och personan Curie, vad skiljer dem åt, vad förenar dem? Inte minst vill vi synliggöra det motstånd Curie mötte som kvinna i en manligt dominerad värld och hur hon lyckades överbrygga det.
Anna Stenkula, intendent vid Nobelmuseet.
Utställningen är är indelad i fem huvuddelar: i Nobelprisen reder vi ut vad Nobelprisen betydde för Curie, och vad Curie betydde för Nobelpriset; i Vetenskapskvinna angrips Curies liv och gärning ur ett genusperspektiv, som kvinna bland män, som på samma gång ikon, inspiratör och anomali; i Laboratoriet får vi möta Curies många gånger oglamourösa forskarvardag i den miljö där upptäckterna ägde rum; i Radioaktivitet belyses samtidens förtjusning för radium, men också de förödande konsekvenserna av strålningen; i Atomerna tas upptäckternas stora betydelser för vetenskapen upp.