Nobelprisets historia visar att det finns lösningar på stora utmaningar. Mänsklighetens största nytta är en utställning som visar hur vetenskap, litteratur och fredsarbete utvecklar och förändrar världen. Åtskilliga Nobelpris har belönat upptäckter som lett fram till botemedel mot sjukdomar och hälsoproblem. Andra har bidragit till att skapa en fredligare värld. Flera Nobelprisbelönade insatser har både direkta och indirekta kopplingar till produktion och fördelning av livsmedel och en del av vår kunskap om hur vår livsstil påverkar miljön vilar på Nobelpristagares upptäckter. En mängd komponenter i datorer, telefoner och telekommunikationssystem är också frukten av Nobelprisbelönade arbeten.

I utställningen ingår ett 70-tal bilder med tillhörande texter. Föremål visas på ett lekfullt sätt med hjälp av rörliga element. I en interaktiv installation får man som besökare också möjlighet att lämna ett avtryck. Vad vill du förändra? Hur kan du vara med och bidra till en bättre värld?

 

I Mänsklighetens största nytta lyfts prisbelönade insatser, så som:

Green Belt Movement

I Kenya 1977 grundade Wangari Maathai Green Belt Movement, en gräsrotsrörelse som framför allt organiserar kvinnor i arbetet med att plantera träd. Green Belt Movement har hittills planterat mer än 50 miljoner träd i Kenya och inspirerat liknande kampanjer i många andra länder.

 

Wangari Maathai planterar träd för att återställa en skog i Kenya. Foto: Lisa Merton.

Blå lysdioder gjorde LED-lampans vita ljus möjligt

Lysdioder (LED) är elektroniska komponenter som avger ljus. För att få vitt ljus som går att använda i belysning krävs en kombination av rött, grönt och blått ljus. Det blåa ljuset visade sig vara svårast att framställa. Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura tilldelades Nobelpriset i fysik 2014 för arbetet som ledde fram till effektiva blå lysdioder genom användning av materialet galliumnitrid. Tack vare upptäckten har vi idag ljuskällor som är energisnåla, har lång livslängd och som kan drivas med solcellsbatterier på platser där fungerande elnät saknas.

 

Nattvy över Tokyo. Foto: Alexander Mahmoud.

Upptäckten av penicillin

Alexander Fleming upptäckte 1928 att en viss mögelsvamp bildade ett ämne, penicillin, som hämmade tillväxten hos bakterier. Skulle detta gå att använda som läkemedel? Ernst Boris Chain och Howard Florey samt deras medarbetare lyckades vid början av 1940-talet renframställa penicillin och undersöka dess egenskaper närmare. Vidare arbeten ledde till ett läkemedel som kunde framställas i större mängder.

 

En sjuk flicka får penicillin av sin mamma. Foto: Natthawon/Chaosakun Shutterstock