Tilldelades med ena hälften till Roger Penrose “för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin” och med andra hälften gemensamt till Richard Genzel och Andrea Ghez för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum.
En slocknande elegant mystik givet av svarta hål som twistandes drar in hela galaxer i sitt mörker då tid och rum förvrängs och blir till ett där det rigida möter det ogripbara flyktiga. Utstrålningen av ny materia från svarta hål uttrycker dess pånyttfödelse genom en sorgeakt av något som varit, förstörts och givits nytt liv.
Was awarded with one half to Roger Penrose ”for the discovery that black hole formation is a robust prediction of the general theory of relativity”, the other half jointly to Reinhard Genzel and Andrea Ghez ”for the discovery of a supermassive compact object at the centre of our galaxy.
An elegant deep mystique given by black holes that pulls whole galaxies by twisting them into itself where time and space warp then becomes one where the rigid meets the intanglible transient. The eradiation of new matter from black holes expresses a rebirth through a sepulture of something that has been, annihilated and given new life.