Kan vi överlista döden? Frågan har ställts så länge människan har vandrat på jorden. Forskning i vår tid visar dock att frågan om evigt liv inte enbart bör betraktas utifrån en religiös och filosofisk frågeställning – utan även som en biologisk möjlighet.

Samtidigt som människan utvecklar allt fler avancerade tekniker för att leva längre har vi för första gången i historien möjlighet att själva släcka allt liv på jorden. Inte enbart kärnvapen utgör hot. Vår livsstil förstör klimatet och minskar dag för dag förutsättningarna för framtida liv. Utställningen Evigt liv speglade frågor kring evigheten och därmed också framtiden.

Syftet med Evigt liv var att reflektera över frågor kopplade till evigheten – och därmed också framtiden. Det är mer angeläget än någonsin att hitta nya sätt att tala om hur vi ska fortsätta vår resa. I dessa samtal kan Nobelpriset spela en nyckelroll.

Olika frågor som berör konsekvenserna av artificiell intelligens (AI), ett möjligt liv efter döden och existensen av parallella världar utforskades genom konst, kulturhistoria och vetenskap i utställningen.

I ett av rummen på Liljevalchs kunde besökare slå sig ner vid skrivborden tillhörande några Nobelpristagare för att lära sig mer om deras kreativitet, arbetsprocesser och livsöden.

Konstverk skapade till utställningen

Konstnärerna Mark Dion, Niki Lindroth von Bahr och Christian Partos fick i uppdrag att skapa nya verk till utställningen. Skulptören Oscar Nilsson bidrog med en skulptur av humanoiden Josie, hämtad från romanen Klara och solen (2021), skriven av 2017 års Nobelpristagare i litteratur, Kazuo Ishiguro.

Se allt material från Evigt liv på utställningssidan här: Evigt liv