Vi lever i en global värld där virus och bakterier kan spridas över hela jorden på bara några timmar. Risken för pandemier har aldrig varit mer överhängande.

Samtidigt så är vår medicinska kunskap större än någonsin, och vi har många medel för att stoppa sjukdomar. Nobelpristagaren Peter Doherty kan allt om hur pandemier uppstår, sprids och stoppas, och den danska författaren Hanne-Vibeke Holst har skrivit romanen Som pesten, där hon realistiskt skildrar utmaningarna en stor influensapandemi för med sig.
I ett samtal med Amina Manzoor, medicinreporter på DN, ger de dig en överlevnadsguide för både individer och samhället!

 

Fri entré men biljett krävs! Klicka på länken ovan för att boka plats.

Samtalet är fullbokat.

Några snabba frågor till Hanne-Vibeke Holst

Vad ska du prata om den 11 december?

Tillsammans med Nobelpristagaren Peter C. Doherty ska jag prata om hur pandemier uppstår och hur vi som samhälle hanterar dem. Peter C. Doherty, som är virolog, kommer nog mest ta sig an ämnet ur en vetenskaplig synvinkel, medan jag kommer att prata om den mänskliga och politiska aspekten. Alltså, vilka politiska beslut fattas – eller inte, när vi drabbas av en global pandemi som Den Spanska Sjukan 2.0? Vad betyder ekonomiska intressen för att bekämpa pandemin? Blir de svagaste mer utsatta än de starkaste? Vilka etiska-moraliska dilemman kommer vi att ha?

 

Vad inspirerade dig till att skriva boken ”Som pesten”?

Projektet föddes ur ett utkast till en internationell TV-serie för ett svenskt-schweiziskt produktionsbolag. Eftersom jag hade utvecklat skissen till TV-serien, beslutade jag mig för att själv skriva den som roman. Jag hade nämligen blivit väldigt upptagen av tanken på pandemin som ett bevis på ett akut hot, som skulle utmana den globala sammanhållningen och sätta våra på värderingar på spel. Skulle världssamfundet samarbeta vid en sådan kris om att rädda så många som möjligt, eller skulle de starkaste tvärtom bara bry sig om att rädda sig själva? Hur stor är den globala solidariteten när det kommer till kritan? Samma fråga kan man ju ställa i samband med klimatkrisen. Men en pandemi utvecklas ju blixtsnabbt och är därför mer dramatisk att skriva om än en klimatkollaps i slowmotion.

 

Vad betyder Nobelpriset för dig?

Jag tror egentligen inte att jag vet hur mycket Nobelpriset betyder för mig! Förståelsen för att den forskning, de upptäckter och det banbrytande arbete som Nobelpristagarna har ägnat sina liv åt, ofta lägger grunden för vetenskapliga framsteg och handlingar, som sprider sig som ringar på vattnet och ändrar på våra liv utan att vi egentligen upptäckter det. Att någon gör sig det omaket, och får Nobelpriset för det, är helt avgörande både för mig och för dig!

 

Har du någon favorit bland pristagarna? I så fall varför?

Faktiskt inte – jag hyser en djup respekt för dem alla. Men självklart är jag som är författare mest engagerad i litteraturpriset. Jag är inte lika insatt i eller lika begeistrad av alla pristagare, men Herta Müller, Tomas Tranströmer och Svetlana Aleksijevitj tillhör mina favoriter. Och Nobelpristagaren Marie Curie, som både fick ett Nobelpris i fysik (1903) och kemi (1911) är ju en stor förebild för alla kvinnor.

 

Om du inte varit författare, vad skulle du velat arbeta som?

Journalist, som jag faktiskt är utbildad till.

 

Hur bidrar du till en bättre värld?

Genom att vara nyfiken, kritisk och delaktig i debatten. Och genom att skriver böcker med en mening  och en ståndpunkt. Och jag är glad att du inte frågar, hur jag bidrar till en sämre värld, för det gör jag helt säkert också!

 

På vilket sätt är du nyfiken?

Jag är född nyfiken – både i relationen till andra människor, och till livet och världen runtomkring mig. Och så klart, nyfiken på mig själv och min egen utveckling. Jag älskar att undersöka hur saker hänger samman och inte minst vad som försiggår bakom fasaden.

 

Vad driver dig?

Min nyfikenhet, min indignation, min ansvarskänsla och min berättarglädje.

 

Vad inspirerar dig?

Allt! Dagstidningar, mina barn, mina vänner. Litteratur och konst. Modiga och livskraftiga människor, som använder sin fulla potential – antingen i det lilla eller i det stora – som Nobelpristagarna.